Det är fantastiskt vilken genomslagskraft Henning Mankells böcker om Wallander och Ystad fortfarande har. Filmerna är inspelade i Ystad och tittar jag på en film känner jag igen vartenda kvarter. Lite roligt är det när de säger "sväng av på Hamngatan" och så märker jag att det är en helt annan gata som filmas. Allt för att scenen ska bli den rätta.
Vid ett tillfälle hörde jag om ett franskt filmteam på besök i staden. De var på det konditori som Wallander ofta besöker i böckerna och filmernas värld. De frågade kvinnan bakom disken: "Var är det han brukar sitta?" som om Wallander var en verklig person.
Det är också riktigt underhållande att läsa utländska tidningars kommentarer om Ystad och Wallander. Journalisten Ed Potton på The Times, skrev vid ett tillfälle och med sedvanlig brittisk elegans en reflektion över att dörrarna i Ystad öppnas utåt. En i det brittiska filmteamet rådfrågade därför en svensk polis hur i hela friden den svenska polisen beter sig när den ska slå in en dörr. Svaret kom direkt: "Vi brukar knacka först."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar