10 000 timmar

Finns det medfödd talang? Ja, naturligtvis, bara för att man är född tidigt på året innebär inte det att man kommer att lyckas med allt man tar sig för.

Innan man kan göra något svårt med stor skicklighet krävs en viss mängd övning. En rejäl dos faktiskt! De som undersökt detta närmare har kommit fram till att de behövs 10 000 timmar med övning.

Man har undersökt kompositörer, basketspelare, författare, konståkare, pianister, schackspelare och andra som är extremt duktiga och framgångsrika i det de gör. Och det verkar som om den mänskliga hjärnan behöver så lång tid för att koppla ihop allt den behöver för att bli riktigt bra. Oavsett vilket område det gäller.

Så världsmästarklass kräver ungefär tio års hård träning. Lite grovt räknat tar det tio år för att komma upp i de tiotusen timmar som behövs.

Nu behöver vi naturligtvis inte sträva efter att bli bäst i världen, fast det kan ju vara kul att veta att övning ger färdighet och att forskare bevisat det!

(Källa: ”Framgångsfaktorn” av Malcolm Gladwell, Nordstedts förlag 2008)

  

Född tidigt, en fördel!

Många tror att framgång beror på personliga egenskaper, intelligens, talang eller ambitioner. Och det verkar som en logisk och vettig slutsats. Malcolm Gladwell är författare och har i sin bok ”Framgångsfaktorn” tittat närmare på detta. Han tar upp en viktig sak som jag tycker är värd att känna till.

Nämligen att den som är född tidigt på året ofta blir mer framgångsrik!

Man kunde enkelt se att unga ishockey spelare ofta var mer framgångsrika om de är födda tidigt på året.! Förklaringen är att alla som är födda på samma år hamnar i en viss årsklass. Det innebär att det relativt sett kan vara stor åldersskillnad på barn som är födda samma år. Barnen bedöms tidigt av vuxna som blandar ihop fysisk mognad med talang och duktiga barn får ofta beröm.

Samma fördelning sker i skolan, föräldrar tror gärna att deras barn kommer i kapp sina något äldre kamrater så småningom, men det försprång som barn födda tidigt på året har blir ofta bestående. Det är dessutom en skillnad som står kvar i kommande urval längre fram i livet enligt Gladwell. Därför att de barn som tidigt lyckas bra får bättre självförtroende och tror mer om sin egen förmåga.

Det blir självuppfyllande och framgång föder framgång!

Mot bättre vetande

I mitt senaste inlägg skrev jag om att övertygelser påverkar var och en av oss och att vi agerar som om dessa valda sanningar var fakta. Genom historien har vedertagna sanningar bitit sig fast trots att de var fel eller ledde till oönskade resultat. Det finns flera exempel inom vetenskap och medicin.

1753 visade sir James Lind att citrusfrukter botar skörbjugg. (Skörbjugg beror på C-vitamin brist och citrusfrukter innehåller mycket C-vitamin) Denna sjukdom skördade tusentals sjömäns liv men det dröjde ända till 1795 innan den brittiska flottan började ge sina sjömän citrusfrukter.

1851 visade läkaren Ignaz Semmelweis att dödsfall i barnsäng minskade tiofallt om läkarna tvättade händerna innan de förlöste gravida kvinnor. Istället för att hyllas fick han sparken, ignorerades och dog i förtid på mentalsjukhus. 30 till 50 år senare började det bli självklart för läkarna att tvätta händerna.

1982 upptäckte två australiska läkare Barry J. Marshall och J. Robin Warren att det fanns ett samband mellan en bakterie, helicobakter pylori, och magsår. De var så övertygade att det gjorde kliniska försök på sig själva. En av dem drack en buljong med bakterierna, fick magsår, och botades med penicillin. De möttes av mycket motstånd och prestige eftersom de utmanade rådande kunskaper när de sa att magsår inte var en kronisk sjukdom som berodde på stress och livsstil. Den gick att bota med antibiotika. 2005 fick de Nobelpriset för sin upptäckt.

Ibland kan det vara bra att fundera på om saker verkligen är som vi tror!

Om att vara övertygad

Övertygelser är regler som vi lever efter, det är våra bästa gissningar av verkligheten och formar våra mentala modeller av hur saker och ting är. Det är viktigt att komma ihåg att de bara är våra gissningar av verkligheten, inte verkligheten själv. De är inte fakta även om vi misstar dem för fakta.

Vi har övertygelser om andra människor, oss själva, om vad som är möjligt och omöjligt. Vi har en personlig investering i dem och vi söker omedvetet bevis för att de är sanna. På så vis styrs vi av dem. De fungerar som självuppfyllande profetior.

Om vi tror att vi inte är omtyckta kommer vi att bete oss mot andra på ett sätt som kan få dem arga och på så vis bekräfta övertygelsen, även om vi skulle önska att det inte var så.  Om vi istället tror att vi är omtyckta kommer vi att möta andra människor mer öppet och vänligt och det är mer sannolikt att vi kommer att få det bekräftat.

Övertygelser blir en slags förutsättningar för våra handlingar. De återspeglar våra värderingar och vår etik. Vi agerar ju som om de är sanna.

Det bästa av allt är att vi kan välja vad vi tror på. Det öppnar för en rad möjligheter. Om vi utgår från att andra människor är trevliga, hjälpsamma och vill väl så kommer vi bemöta dem så att det blir möjligt för dem att vara just det. Det tror jag kan göra världen lite bättre!

Motivation!

Det finns inga lata personer, bara omotiverade personer. Vad är då motivation, finns det grundläggande hjärnfunktioner som styr vår motivation?

Ja, man har identifierat att hjärnan har ett system för belöning och ett system för avståndstagande. Dessa grundläggande funktioner sitter i hjärnans äldsta delar och alla däggdjur har liknande system. Smörjmedlet som får de olika systemen att gå igång är olika signalsubstanser. Belöning styrs av dopamin och systemet för avståndstagande styrs av serotonin.

Forskning visar att inte bara grundläggande fysiska behov styr motivation utan även trygghet, relationer, och självkänsla är intimt förknippade med belöningssystemet och vår motivation. Upplevelsen av rättvisa är grundläggande. Utan upplevd rättvisa försvinner motivationen direkt.

Att ta avstånd är motivationens motpol och startas effektivt upp när vi upplever orättvisa eller brist på tillit.

Det här är bra att känna till, inte minst för ledare. Fast även för var och en när vi i vardagen ska leda oss själva. Vi behöver vara rättvisa och ha tillit till oss själva när vi ska motivera oss själva!

(Källa: Holone Tabinia G et al Ann NY Acad Sci 1118:90-101:2007

Mobbs D et al The neuroscience of motivation Neuroleadership Journal Issue 3:43-52,2010)

Brus och bilder

Har du någon gång känt dig lugn och avslappnad när du varit ute i naturen, i skogen eller på stranden. Det har jag och jag brukar ta långa promenader vid havet, det känns härligt

Det är välkänt att naturliga miljöer manar fram känslor av lugn och ro. Många personer vittnar om detta. Nu visar forskning med modern teknik som visar bilder av vad som händer i hjärnan att det faktiskt är sant.

Försök gjordes med personer som fick se en bild av antingen en lugn strand, eller en bild av en trafikerad motorväg. Det visade sig att de som tittade på bilden av stranden kände sig lugnare och fick bättre kommunikation mellan olika delar av hjärnan än de som tittade på bilden av motorvägen.

Personerna i försöket fick samtidigt höra exakt samma bakgrundsljud till bilderna. Ett dovt brus som kan tolkas antingen som trafikbuller eller som vågbrus.

När något känns bra finns det vanligtvis en förklaring till att det gör det, det finns en anledning till att jag tycker det känns så härligt att promenera på stranden.

Det räcker i och för sig med känslan för att jag ska fortsätta att göra det, fast den här kunskapen ger ännu mer motivation. Nu längtar jag ut igen!

(Källa: Holone, Hunter MD et. Al. Neuroimage 53: 611-618, 2010)

Medveten närvaro

Mindfulness eller ”Medveten närvaro”, på svenska är ett begrepp som myntades av Jon Kabat-Zin 1979. Han är numera professor i medicin vid University of Massachusetts.

Han började integrera mångtusenåriga tekniker från bland annat Yoga i ett västerländskt sammanhang. Det var detta han kallade mindfulness. Det blev starten för en stor mängd forskning och nu har det gått mer än trettio år.

Idag finns det mycket kunskap om mindfulness och dess positiva effekter på stress, smärta, minne och lärande. Ola Schenström är läkare och specialist i allmänmedicin och förespråkar varmt mindfulness. Han tycker att det ideala vore om barn fick lära sig mindfulness i skolan så att det blev ett verktyg som man kan ha med sig hela livet. Även Lars-Eric Uneståhl talar om vikten av att tidigt öva Mental Träning för att bibehålla förmågan att slappna av och även kunna fokusera. Det han benämner som ”child like capacities”.

När mina barn gick i skolan var jag i deras klasser och hade Mental Träning under en termin. Det gav dessa elever en enorm möjlighet. Ja tänk om alla barn redan i skolan fick verktyg för att hantera och förebygga stress. Det skulle skapa en bättre värld.

Det är viktigt att hämta kraft

Visste du att vi sover ungefär en tredjedel av våra liv? Det är inte så konstigt egentligen för under sömnen repareras hjärnan och resten av kroppen. Vi laddar bränsle och bearbetar intryck. Ju mer vi använder våra hjärnor, ju mer bränsle använder vi, då behöver vi även återhämta oss mer. Så när vi blir sömniga beror det på att hjärnan vill slå över till sömn därför att vi använt den för mycket.

Redan efter en natt med dålig sömn kan man se förändringar i hjärnan.  Sover vi dåligt flera nätter tänker vi långsammare, glömmer mer och tappar uppmärksamhet. Sedan påverkas immunförsvaret och risken för att vi ska bli sjuka ökar. Sover vi dåligt över en längre tid ökar risken för även för fetma och hjärt och kärlsjukdomar.

Då är det bra att känna till att det räcker med en enda natts god sömn för att kroppen ska ta igen en stor del av vad den förlorat. Även några minuter återhämtning under dagen gör stor nytta. Mental träning är en bra sådan återhämtning.

Ta det lugnt!

Att långvarig stress påverkar kroppen och ökar risken för ohälsa är inget nytt, det vet de flesta. Det är dock inte lika känt att stress även påverkar mentala och kognitiva förmågor som till exempel minnet, att tänka klart och att fatta beslut.

I en studie från stressforsknings institutet och Karolinska institutet kunde forskarna se att stressade personer även hade en påverkan på hjärnans djupare strukturer.

Bland annat fann man försämrad bindning av serotonin i amygdala och hippocampus, dessutom att förbindelsen mellan amygdala och hjärnbarken var störd. 

I klartext betyder detta att en stressad person får svårt med uppmärksamhet och koncentration och svårt att minnas. En annan konsekvens blir att personen blir mindre balanserad. Därför att förmågan att reglera det känslomässiga svaret på yttre händelser genom förnuftigt resonemang fungerar sämre.

Det som dock är bra att de negativa förändringarna kan gå tillbaka. Att ta det lugnt, slappna och använda mental träning är en bra idé tycker jag!

(Källa: H. Jovanovic ”Chronic stress is linked to 5-HT1A recpetor changes and functional disintegration of the limbic networks”. Neuroimage 2011)

Skriv och få plats med mer i huvudet!

Det är ju bra att träna sitt minne, fast ibland kan det vara så att vi glömmer för att vi är nervösa. Det har säkert hänt de flesta någon gång, inte minst i skolan eller på jobbet. Våra förberedelser kan kännas bortkastade om vi inte kan tänka klart när det väl är dags, därför att vi blivit nervösa. Att vi glömmer på grund av nervositet beror på att nervositeten tar upp plats i vårt arbetsminne.

Så vad kan vi göra åt det då? Jo, det har visat sig att om man skriver om det som oroar så försvinner oron och nervositeten. Det verkar som om skrivandet avlastar vårt arbetsminne och att detta i sin tur ger möjlighet att hantera nervositeten.

Det verkar vara en bra och relativt enkel metod väl värd att prova! Det blir ett sätt att byta tillstånd, från nervös och orolig till lugn och samlad.

(Källa: G Ramirez ”Writing about testing worries boost exam performance in the classroom.” Science 2011)

Google effekten

Internet är ju jättebra när man söker svar på olika frågor. Det går ofta snabbt att hitta det man söker och ju mer exakt man vet vad man söker, ju effektivare blir sökandet. Svaret dyker upp där på skärmen direkt. Det här verkar ju jättebra. Fast är det bara fördelar med att det är så lätt?

Det visar sig att det faktiskt finns en nackdel också! Vårt minne försämras!

Forskare vi Columbia University har undersökt hur vårt minne påverkas av den obegränsade tillgången till all information som vi har har tack vare internet. Deras undersökning visar att när vi tror att vi kommer att ha fortsatt tillgång en viss information via datorn så minns vi den sämre. Det blir som att vi använder datorn som vårt viktigaste primärminne. Information lagras utanför oss själva.

Som vanligt så handlar det förmodligen bara om att hitta balans så att vi inte kopplar bort vår hjärna helt och bara litar på datorn när det gäller att komma ihåg saker.  

När vi lär oss saker utantill så blir det som ett gym för hjärnan. Det påverkar vårt dopamin, vårt humör och vår koncentration.  Hjärnan går ju att träna och det är viktigt att göra det!

(Källa: B. Sparrow ”Google effects on memory: Cognitive consequences of having information at our fingertips.” Science, 2011)

Tomater är bra!

Biokemisk, oxidativ stress kan minskas med tomatjuice enligt forskare vid Stockholms universitet. Tomatjuice innehåller stora mängder lykopen och det har man funnit vara bra mot kroppens fria radikaler som bildas när vi tränar hårt.  

De resultat som forskarna kommit fram till sägs vara oväntat positiva, det räckte med att dricka ett enda glas om dagen (cirka 150 ml).

Jag har alltid tyckt om tomater och visst om att de var nyttiga. Att dricka tomatjuice varje dag kan kanske bli en ny bra vana…

Glöm inte att komma ihåg!

Med hjärngympa kan vi träna upp vårt arbetsminne och bli smartare. Forskare vid Umeå och Stockholms universitet har kunnat visa att frontallobernas volym i hjärnan påverkas av åldrande. Men det finns hopp!

Man vet sedan tidigare att arbetsminnet kan förbättras genom träning av hjärnan. Man har även kunnat se att träning är förknippad med frisättning av dopamin. Den där substansen som får oss att känna njutning och välbehag.

I studien fick en grupp människor göra ett test tre gånger i veckan. Det gick ut på att de fick se bokstäver på en skärm, som de sedan skulle komma ihåg. De fick uppdatera sitt arbetsminne om och om igen. (Det blir nästan som ett gym för hjärnan) De som tränade fick betydligt bättre minnesförmåga än en kontrollgrupp som inte tränade.

Dopamin påverkar vårt humör, motorik, koncentration och som det verkar även vårt arbetsminne.

Så om vi tränar vårt minne håller vi hjärnan i trim. Tänk det var kanske inte så dumt ändå när man fick lära sig saker utantill!