Glad midsommar!

Akta er för att bada idag för att inte råka ut för Näcken och kom ihåg att också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar och lyckas du sedan somna utan att yppa ett ord lär du i drömmen kunna se din tillkommande! Fantastiskt eller hur?

Jag befinner mig just nu på Mallorca och njuter av en härlig semester. I juli tar jag sommaruppehåll från bloggandet och är tillbaka igen i augusti. Då även med en och annan spännande gästbloggare!

Glad midsommar alla enastående människor!

Gör facebook dig lyckligare?

Facebook är vårt millenniums kaffekokare i fikarummet. Det är något att samlas kring och ett sätt att hänga med i de senaste trenderna, dela med oss av viktiga händelser i vårt liv, snappa upp smaskigt skvaller, eller indirekt leva vårt liv genom andra. Facebook ger oss värdefull social interaktion som gör att vi känner mer samhörighet med andra. Men inte alla upplever att Facebook är en tillfredställande och givande kanal. Att läsa om andras liv och se foton av vänners aktiviteter kan få människor att känna sig utanför eller börja ifrågasätta värdet av sin egen sociala status. Även om Facebook kan framkalla varma känslor av nostalgi och samhörighet kan det också väcka svartsjuka och otillräcklighetskänslor.

Det senaste decenniet har ett flertal studier gjorts på hur Internets sociala nätverk påverkar vårt psykologiska och emotionella välmående. Vissa studier visar att användandet av medier som Facebook och Twitter ökar vår känsla av samhörighet med andra, stärker självkänslan, minskar ensamhetskänslorna och väcker nostalgi. Samtidigt visar andra studier att socialiserande på nätet skapar osäkerhet och avundsjuka samt minskar de verkliga mötena med vänner och familj. Dessa studier menar att de sociala medierna skapar en subkultur av individer som inte lär sig sociala färdigheter som ögonkontakt, hur man upprätthåller en flödande kommunikation eller hur man avläser icke verbala signaler. Det har också rapporterats att utåtriktade människor upplever fler fördelar från sociala medier än introverta människor. En annan forskning visar att introverta människor har större hjälp av sociala medier för att kunna uttrycka sina innersta känslor.

Så frågan är, hur använder du Facebook och hur får det dig att känna dig?

(Källa: Facebook and Depression by Dr. Deborah Serani)

Hindrar dina förväntningar dig från lycka?

De negativa förväntningarna fungerar som självuppfyllande profetior, vi letar anledningar till varför det är så där trist, fel, tråkigt och jobbigt som vi tänkt oss och när radarn är påslagen och inställd på felsökning så är det just fel vi brukar hitta.

Ja för de flesta kommer detta inte som någon nyhet, ”tänk positivt” har inpräntats i oss från olika håll det senaste decenniet. Det många inte tänkt på är att det ofta är de positiva förväntningarna som är värst.

Jag blev uppmärksam på det här om dagen när jag åt thaimat. Jag kom ihåg den härliga maten från vinterns Thailandsresa och beställde något som jag mindes var extra gott. När maten kom och jag med stor förväntan stoppade maten i munnen insåg jag snabbt att jag inte var i Thailand längre. Det var inte så att maten på något sätt smakade dåligt, det var bara att jag hade förväntat mig att det skulle smaka så som det gjorde på den där restaurangen under palmerna precis vid havet med solnedgången i blickfånget. Mina positiva förväntningar stod i vägen från att faktiskt uppskatta maten precis så som den var just där och då.

Ofta har vi en bild om i vilken form lyckan ska komma och när den kommer i form av något annat är vi så uppslukade av vår första föreställning att vi helt missar den chans till lycka som faktiskt visar sig för oss. Förväntan skapar en föreställning som tar oss bort från nuet, och det är enbart i nuet som nyckeln till lycka finns.

Så om vi vågar lägga både de negativa och positiva förväntningarna åt sidan finns en möjlighet att utforska livet precis som det är här och nu, och kanske blir det bättre än det man i sina vildaste fantasier kunde tänka sig!

Är du bra på att göra två saker samtidigt?

Ja det sägs ju att kvinnor är extra bra på att göra flera saker samtidigt. Och i rekryteringssammanhang har förmågan till ”multitasking” länge varit en eftersökt egenskap. Nu visar psykologiforskningen att det inte alls funkar så bra som vi kanske har trott. Det går utmärkt när det inbegriper automatiserad aktivitet som att gå och prata med en vän samtidigt, men när det kommer till att genomföra två saker som kräver stor mental kapacitet blir det en större utmaning.

Tänk dig att du lyssnar på viktig information från din chef samtidigt som du skriver det där mailet som akut behöver skickas iväg. De båda mentala aktiviteterna kräver samma resurser i hjärnan och därför blir något av det lidande. Studier visar att vi antingen bara minns viss information av vad chefen sagt eller att vi skriver ett mail som saknar ord eller brister i meningsuppbyggnad.

En annan fallgrop är hur du använder din tid på datorn. Kanske ”multitaskar” du mellan olika program, svarar på mail samtidigt som du läser meddelandet på facebook. Forskningen visar att det tar 15 min (!) att återgå till en effektiv arbetstakt om man hoppar mellan olika program på datorn, det gör också att vi känner oss betydligt mer trötta efter en arbetsdag.

Det gamla goda ’att göra en sak i taget’ verkar vara en nyckel både till mer energi och att få saker gjort snabbare. Hur jobbar du?

Vad hände med skrattet?

”Skratt är en spontan fysiologisk process hos människor som kännetecknas av en rad hastiga ut- och inandningar tillsammans med rytmiskt växelvis spända och avslappnande stämband som tillsammans ger upphov till ett karaktäristiskt ljud, ofta som en konsekvens av humor.”

Den här beskrivningen från Wikipedia ledde till en rad hastiga ut- och inandningar och karaktäristiska ljud. Och kanske att det till och med förlängde livet på mig med några minuter?

Studier visar att vuxna på 1950-talet skrattade ca 18 min per dag och att man idag bara skrattar 6 minuter per dag. Detta trots att vi höjt vår levnadsstandard. Vad hände egentligen med skrattet?

Jobbtid eller fritid?

När jag kommer hem från en resa och sätter mig framför datorn så händer det mer än sällan att jag överhopas av mail som akut behöver min uppmärksamhet. Hela mitt inre hjärnkontor får febril aktivitet och även om jag bara skulle sitta där framför datorn en liten stund så fastnar jag i "bara ett mail till"-träsket. Idag med internet, smartphones och alltings tillgänglighet är det lätt att tappa begreppen om hur snabbt man egentligen behöver vara till hands. Det är lätt att falla in katastroftänkandet att varje mail är så livsviktigt att allt det där andra i livet kommer i andra hand. Jag minns när hemtelefon och fax var sätten att kommunicera, då var de förväntade tidsramarna helt andra.


Vi lever i en underbar tid där det är så mycket enklare att få tag på varandra och om vi inte sätter upp gränser för oss själva riskerar vi att drunkna i denna lättillgänglighet. Jobbtid och fritid blir luddiga begrepp när var och varannan person har en smartphone som innebär att jobbet bara är några klick bort i fickan. Det är viktigt att sortera och prioritera. Jag behöver påminna mig om att ta en sak i taget och att också prioritera den där tiden som inte är jobb. Att ge mig själv en paus, stänga av datorn, sätta telefonen på ljudlös, gå till gymet, äta en härlig middag med maken och titta på ett bra program på tv och inte minst en stunds mental träning.


Ja pausen och vilan från det eviga informationsflödet är minst lika viktig som aktiviteten.

Venuspassagen

Ni som inte var alltför upptagna med att fira nationaldagen hörde säkert talas om att planeten Venus passerade framför solen i onsdags.  Detta har jag lärt mig är en mycket sällsynt astronomisk händelse. Venuspassagen inträffar alltid två gånger med 8 års mellanrum. Förra gången var 2004 och årets passage är den sista på väldigt länge. Sedan dröjer det nämligen till år 2117(!) innan nästa Venuspassage inträffar. Vi kan alltså vara lyckligt lottade att detta skedde under vår livstid.

Venus är den andra planeten i solsystemet från solen räknat. Den är ungefär lika stor som jorden och är uppkallad efter romarnas kärleksgudinna. Planeten Venus har varit en kändis långt före antiken och har haft olika namn i olika kulturer.  Eftersom den främst ses i samband med solnedgång och soluppgång kallas den för aftonstjärnan respektive morgonstjärnan på flera olika språk. Venus är också den himlakropp som syns bäst på himlavalvet, efter solen och månen.

Astrologerna talar om att Venuspassagen bland annat handlar om att göra oss fria från det som distraherar oss från att blicka inåt. Också att våga acceptera och älska oss själva precis som de vi är. En härlig påminnelse från stjärnhimlen!

Nationaldagen, svenska flaggans dag och tacksamhetsdagen

Idag är det svenska flaggans dag som 1983 utnämndes till Sveriges nationaldag. Ursprungliga skälen till firandet är kröningen av Gustav Vasa år 1523. Så hur är det egentligen nuförtiden med firandet av Sveriges nationaldag? Ja det brukar ju vara firande med ”flagg tåg” på gator och torg och kungafamiljen brukar synas i TV. Vore intressant att få veta hur många som verkligen firar nationaldagen.

Tittar vi och jämför med vår granne Norge med sin hyllade nationaldag 17 maj, präglad av traditioner och där norrmännen ”går man ur huse” i glädje över att vara självständiga, är vår nationaldag ytterst blygsam. Norge firar att de blev av med oss svenskar och hade vi varit i deras sits kanske vi hade gjort mer väsen av oss.

Jag inser att det är avsaknaden av en känsloladdad anledning att fira nationaldagen som just är den bästa anledningen att fira. Vi har haft fred så långt tillbaka att våra barn knappt har någon aning om vad krig är, vi lever i en demokrati och i ett av världens mest jämställda samhällen. Därför vill jag döpa om denna dag till tacksamhetsdagen, en dag att vara tacksam för privilegiet att leva i ett välfärdsland. Det ska jag fira idag.

Läs mer om när 6 juni blev en helgdag i denna artikel i Sydsvenskan från 2005 http://www.sydsvenskan.se/sverige/slaget-om-nationaldagen/

Meditation och Mental träning, är det en skillnad?

Ibland får jag frågan, ”Vad är skillnaden mellan Meditation och Mental Träning?”. Så jag försöker reda ut en del olikheter här.


I österländska traditioner är meditation intimt sammankopplat med etiska och religiösa sammanhang. Där växelverkar meditation och etiska regler med varandra. Ett moraliskt korrekt levnadssätt skapar förutsättningar för framgångsrik meditation och meditation i sin tur leder till en naturligt förankrad hög moral. Historiskt sett har intensiv meditation varit en angelägenhet för munkar och heliga män. Att praktisera meditation på egen hand utan en mästare eller lärare har för många varit otänkbart.


Ordet meditation har sitt ursprung i det latinska meditari som betyder besinna, reflektera. Det ger en vink om vad det handlar om. Meditation är stillsamt, en slags vila under vakenhet. Att vara vaken i kombination med avspänning öppnar upp för klarhet i tanken och sunda processer i kroppen. Det är motsatsen till stress!


Mental Träning utvecklades i Sverige av Lars-Eric Uneståhl på sextio- och sjuttiotalet. Han ville hitta de komponenter som var verksamma, och bevisligen gav de positiva effekterna vid meditation. Han fann två komponenter som verkade ha avgörande betydelse, avslappning och ett förändrat medvetande tillstånd! I klartext betyder det avslappnade muskler, och ökad alfa och theta aktivitet i hjärnan.


Från dessa insikter utvecklades metoder, tekniker och hjälpmedel för att uppnå just
dessa effekter. Likheterna mellan meditation och Mental Träning är fler än olikheterna. Skillnaden ligger framför allt i att i Meditationen tömmer du hjärna på innehåll och i den Mentala Träningen kan du sedan gå vidare med Mental Styrketräning. Mental Träning är ett mer neutralt begrepp än vad meditation traditionellt varit. Inom Mental Träning finns inga religiösa toner eller koppling till en viss tro eller religion.