Valborg!

Så var det den sista april, och det känns fortfarande som om våren är lite trög. Fast det ska väl komma igång ordentligt snart. Kanske är det alla brasor landet runt som får våren att sätta fart, åtminstone inom oss själva. Vi brukar ju sjunga att våren är här!

Traditionen att tända brasor kommer förresten från Tyskland, där man förr tände eldar för att skrämma bort häxor! Vikingarna tog upp traditionen och tände eldar för att skrämma bort onda andar och vilda djur så att deras boskap inte skulle komma till skada.

Valborg var en kvinna som levde på 700 talet och skulle enligt legenden vara dotter till kung Richard av England. Hon flyttade till Wurtemburg i Tyskland och grundade ett katolskt kloster. Hon helgonförklarades den 1maj 779 och firades som helgon i den katolska världen.

Så småningom smälte de båda traditionerna ihop och vi firar Valborg med att tända eldar och sjunga om våren. Om alla tar i ordentligt så blir det kanske lite varmare! J

Gåshud och lyckorus

Vad har gåshud, eller ståpäls som Gunde Svan skulle säga, att göra med lyckorus?

Jo, forskare har upptäckt att när vi lyssnar till musik som vi tycker om så pass mycket att vi får gåshud av den, så har hjärnans belöningssystem startat och frisatt dopamin! Vi känner lycka!

Hjärnans belöningssystem gör att vi känner njutning och välbehag när vi gör saker vi tycker om. Som till exempel när vi äter choklad eller god mat, motionerar, har sex eller när vi får beröm. Vi får en dusch av signalsubstansen dopamin som frisläpps från mellanhjärnan. När dopaminet binder till nervceller i det limbiska systemet (ibland kallat känslohjärnan) så uppstår en intensiv känsla av välbehag, det vi ibland kallar för ett lyckorus.

Forskarna upptäckte att ju mer vi njuter av musik, ju mer dopamin frisätts.

Dopamin frisätts även när vi dricker alkohol. Fast bara till en viss gräns, den första smutten sätter fart på dopaminet, efter det händer just inte så mycket med lyckokänslorna. Fast det är vanligt att vi tror det och fortsätter att dricka mer, för att vi på nytt vill uppleva dopamin kicken. Trots att alkohol inte fungerar efter ett par glas!

Då är det både bättre och hälsosammare med mer musik, den går dessutom inte att överdosera. Ta den musik du gillar bäst och spela på tills du får gåshud!

Tänk positivt

Ni har säkert hört det förr, att man ska tänka positivt. Det är kanske inte alltid så lätt och kan vara jobbigt att höra från någon klämkäck person som förvisso vill en väl, men har lite dålig tajming, trots att han eller hon faktiskt har rätt.

Neurovetenskapliga forsknings resultat visar att positiva känslor är viktiga för själva kvalitén på vårt tänkande. När vi är i ett positivt grundtillstånd har vi bättre förmåga att lösa problem och fatta beslut. Neuroforskare från University of Toronto drar slutsatsen att negativa sinnestillstånd gör att vårt medvetande smalnar av, vi får ”tunnelseende”.

Det positiva tillståndet påverkar aktiviteten i hjärnan och lägger grunden för ökad uppmärksamhet och problemlösningsförmåga. Positiva tankar leder till ett mer flexibelt tänkande.

Så gott humör och en positiv inställning är bra grundförutsättning för att tänka mer klart.  Mental träning tycker jag är en enkel och bra väg som skapar lugn och öppnar upp för mer livsglädje och positiva tankar.

Hitta in i Zonen

I fredags nämnde jag att vi är lite närmare ett Flow tillstånd om vi är avslappnade. Alla har nog varit i den här ”zonen” någon gång, då när det blir rätt och det går lätt.

Idag menar forskare menar att flow är ett speciellt tillstånd av ”ansträngningslös uppmärksamhet”. Man har studerat olika fysiologiska parametrar och sett att under flow blir andningen djupare, pulsen blir långsammare, och ansiktet slappnar av och är leende!  Normalt sett blir andningen grundare och snabbare när vi fokuserar mentalt.

Begreppet flow myntades redan 1975 av Mihaly Csikszentmihalyi, som undersökte vad som låg bakom positiva mentala tillstånd. 

Han pekade på några viktiga aspekter för att hitta flow. Bland annat att vi har lagom utmanande och stimulerande uppgifter och att vi har tydliga mål.

Det behöver alltså finnas en balans mellan våra egna färdigheter och det vi ska göra. Inte för lätt, då blir vi uttråkade, och inte för svårt, då blir vi stressade. Och så behöver vi veta exakt vad som ska göras.

Och naturligtvis så kan vi dessutom alltid le och slappna av, det är en jättebra början!

Mera flow åt alla!

Vad vi än ska göra så behöver vi anstränga oss och mana fram energi.

Vi ökar vår grundspänning med en aktivitetsspänning så att den motsvarar den ansträngning vi ska göra. Det gäller i allt vi ska göra, men blir särskilt tydligt när vi ställer egna höga krav. Sådana situationer hittar vi ofta i skola och arbetsliv. Vi vill ju att saker ska gå bra! Ha bra resultat på provet, göra en bra presentation, verka klok på mötet eller vad som helst. Det är sådana situationer som vi kan känna oss lite nervösa inför.

Det är då vår egen grundspänning blir en nyckelfaktor för hur vi kommer att prestera. Nervositet skapar spänning, larmet går igång, musklerna spänns, pulsen och blodtrycket höjs, andningen blir grund… Börjar detta skeende från en redan hög nivå av grundspänning blir problemet ännu större.

Med låg grundspänning däremot, blir takhöjden större, konsekvenserna blir mindre även om vi blir nervösa. Därför att det inte sätter igång lika kraftiga reaktioner i kroppen. Vad vi än ska göra, gör vi det bättre om vi kan vara mer avslappnade från början.

Med låg grundspänning hanterar vi stress på ett mer sansat och resursfyllt sätt, det är en förutsättning för avspänd effektivitet.

Och flow tillståndet, det  där härliga när saker bara fungerar, ligger lite närmare. Wow, det är härligt!

En bra vana!

I alla dina muskler finns ständigt en viss grundspänning. Den här spänningen är mindre på morgonen och ökar under dagen. Om vi stressar ökar den mer. Om vi lever och stressar på utan att vila och återhämta oss så byggs grundspänningen på mer och mer.

När vi väl har en hög grundspänning har vår tröskel för stress minskat. Larmsystemet blir känsligare och slår på snabbare. Detta händer när det inte får ”torka upp”. Spänningar lagras i kroppen och till slut vet vi inget annat än att skynda oss. Då tänker vi sämre, får svårt att koncentrera oss, och vi blir oroliga och trötta.

Regelbunden avslappning gör att du sänker din grundspänning så att du aldrig behöver riskera att den blir ohälsosamt hög. Avspänd, avslappnad och lugn blir istället din nya norm. Den du utgår från oavsett vad du ska göra. Det är en av flera anledningar till att jag tränar mental träning, varje dag. Det är en bra vana, tycker jag!

Ta det lugnt!

Spänning och stress hör ihop, utan det ena finns inte det andra. Stress är egentligen inget vi drabbas av, det är något vi skapar själva.  Att vi måste skynda oss, eller att något är bråttom är ju faktiskt bara en tanke kring något. Den är inte sann i en vidare mening, det är vi själva som tillåter den att vara sann, och ju viktigare vi tycker den är desto mer kraft ger vi den.

Orsakerna till stress är olika för olika människor, du är unik. Men reaktionerna i hjärnan och nervsystemet är likartade för alla. Stressystemet är uppbyggt för att reagera snabbt på akuta hot. Det är väl inpräglat och inget vi behöver lära oss. På bråkdelar av en sekund kan det utlösas.

Tänk på hur det känns att bli skrämd, när någon TUTAR! plötsligt på dig i trafiken. Pulsen far i topp och beredskapen kommer blixtsnabbt. När du märker att det inte var något farligt, lugnar du ner dig, sakta.

För det tar ofta tid att lugna ner sig!

Christina Doctare, författare till boken ”Hjärnstress” liknar händelseförloppet vid ett brandlarm. Larmet går, reaktionen kommer blixtsnabbt. Det tutar och blinkar och sprinklersystemet går igång och släcker branden automatiskt. Även om det är falsklarm så blir allting blött.  Och när larmet stängs av kommer det fortfarande att vara blött en lång stund efteråt.

Det tycker jag är en bra metafor att ta med sig, kom ihåg att det tar tid att torka upp!

Är du skrockfull idag?

Saker är inte alltid som vi tror!

Alla vet ju att fredagen den trettonde är en otursdag, och det finns flera olika hypoteser om varför det är så. En är att Jesus hade tolv lärjungar, och när han blev förrådd var Judas den trettonde vi bordet.

En annan är att ett stort antal tempelriddare blev kastade i fängelse av Filip den IV av Frankrike. Detta skulle ha hänt den 13 oktober 1307. 

Men vet ni vad. Det verkar som om fredagen den trettonde egentligen är en riktig turdag! (Om man nu tror på tur och otur förstås!)

Enligt en olycksgranskning som försäkringsbolaget Trygg Hansa gjort så sker det cirka sju procent färre skador under fredagen den trettonde än under en genomsnittlig dag. Det enda man såg en ökning av var bilstölder, som var lite fler än annars. Enligt DN.se så har bolaget granskat mer än två miljoner skador som anmälts under senaste fem åren.

Detta kan man lära sig något av. Nämligen att man inte ska oroa sig i onödan, och låsa bilen. 

Hoppas ni får extra mycket tur idag!

Mycket mer om choklad!

Tack för kloka frågor runt mitt blogginlägg om att bli smal av choklad. Här kommer svar på frågorna och mera texter om denna fantastiskt sköna böna.

Chokladens påverkan på BMI anses hänga samman med dess höga doser av magnesium som är en naturlig aptitdämpare. Dessutom är rå kakao rik på fibrer som förhindrar fettinlagring och gör dig mätt.

Kakaon är naturligt rik på vitaminer och mineraler. Det höga innehållet av A- och E-vitaminer, fosfor, järn, kalium, selen och magnesium ger en boost åt immunförsvaret.

Kakaobönan innehåller mer antioxidanter än något annat: 20 gånger mer än grönt te, 30 gånger mer än rött vin, 15 gånger mer än blåbär och 3 gånger mer än gojibär. Ett ökat antioxidantintag är inte bara bra för immunförsvaret, det gör det också lättare för musklerna att återhämta sig efter träning.

I denna nya studie förklarar man inte varför men kunde konstatera att av 1080 personer, män och kvinnor från San Diego området, Californien i USA som åt choklad hade ett lägre BMI oavsett om de tränade eller inte. Försökspersonerna var mellan 20 och 85 år gamla och var friska, utan symptom på hjärt och kärlsjukdomar.  

Mörk choklad är givetvis nyttigare än ljus därför att de verksamma och nyttiga substanserna finns i kakaon. Ju högre % kakao desto mer verksamt ämne och tydligare smak och du blir nöjd med endast en liten bit. Ljus choklad innehåller mer kakaosmör och socker. Mjölkchoklad är uppblandat med mjölk och socker som ger för många snabba kalorier och kan sätta igång ett sötsug som kan skapa ohälsosam överätning.

Chokladen innehåller teobromin som gör oss gladare och piggare. Det ger en ökad cirkulation i hjärnan och blir på så sätt enligt forskare, positivt för både minnet och inlärningen. Kakaon har en positiv påverkan på insöndring av ”må bra hormonet” serotonin.

Ett bra liv och en hälsosam vikt hänger givetvis samman med att man också rör på sig. Inte enbart på att man äter choklad!

Själv är jag mest förtjust i 85% choklad, den är ofta både syrlig och lite bitter så alla smakämnen kommer fram.

I påsk har jag njutit av en 85%  organisk choklad av märket Vivani. 1 bit om dagen som sakta får smälta i gommen. Det sägs att kakaon har 1200 smakelement. mmmm

Du kan allt du vill!

Alla har vi vår egen karta av verkligheten och vi tolkar och uttrycker våra upplevelser genom den, jag gör det, och du gör det! En stor del av det vi säger är därför mer eller mindre grova generaliseringar och antaganden. 

När vi talar med varandra bäddar vi ofta in det vi säger i en massa ”ludd” som inte har någon betydelse. Det skapar en slags dimma som vi måste tränga igenom för att förstå varandra. Ett exempel på luddig kommunikation är att använda allmängiltiga ord som alla, varje, alltid eller aldrig. Dessa ord är bra när de är sanna, fast de är ofta en generell osanning.

När jag säger att alla människor behöver syre för att kunna andas och leva, eller att jag aldrig hoppat fallskärm, så är detta sant. Säger jag däremot att alla tonåringar är ouppfostrade nuförtiden och att jag aldrig har tur, men alltid otur. Så är detta inte objektivt sant, det är min tolkning. Luddig kommunikation är även att säga att vi borde, eller inte borde, måste, eller inte kan. 

Varje gång vi säger att vi inte kan, borde eller att vi måste eller bör göra så skapar vi begränsningar för oss själva som hindrar oss från att faktiskt göra det. 

Min poäng är att vi alla använder sådan här luddig kommunikation, inte minst när vi talar till oss själva. För att öppna upp för fler möjligheter och färre begränsningar är det bra att börja uppmärksamma vad vi säger till oss själva.

Kom ihåg att du kan!

Glad påsk!

Jag kom att tänka på att när jag var liten så var långfredagen en speciell dag. Därför att den var längre än andra dagar! Fast egentligen inte, det bara kändes så.

Långfredag skulle förr präglas av sorg eftersom den dagen varit lång och besvärlig för Jesus. Ända fram till 1969 fanns ett förbud mot att ha öppet på offentliga tillställningar. Affärer, restauranger och dansställen var därför stängda. I radion spelades enbart lågmäld musik och som jag minns det av det mer sorgsnare slaget. Deppmusik! Varken Beatles, Tages eller Hep Stars! Och vi vet ju vad musik gör med vårt sinnestillstånd.

Av detta följde att även lek och bus inte var tillåtet. Man skulle ha tråkigt och lida, åtminstone lite grann, vi skulle vara kollektivt ledsna denna dag. På så vis blev den här dagen lite längre förr!

Nuförtiden tror jag att långfredagen, tillsammans med juldagen, är en av de största festdagarna. Jag för min del tycker mer om att ha kul och skratta, så

Glad påsk på er allihopa!

Friskvård lönar sig!

Den bästa träningen är den som faktiskt blir av, och friskvård på jobbet banar väg för detta.

Om vi höjer vår fysiska status så ger det oss en rad fördelar. Vi blir piggare, får lättare att koncentrera oss och vi blir allmänt friskare. Detta vinner alla på! Både du, din arbetsgivare och de personer som du har runt omkring dig. Här kan vi verkligen tala om en vinna-vinna situation.

Det vi behöver komma ihåg i sammanhanget är att friskvård och hälsa vilar på fyra ben.  Jag brukar kalla dem rörelseglädje, god energi, mental näring och mental träning.

Rörelseglädje innebär att hitta sin egen träningsform som gör att vi tycker att det är kul röra på oss. God energi innebär att äta sund och näringsriktig mat. Mental näring får vi när vi har en meningsfull fritid och fyller på med positiva upplevelser. Mental träning är särskilt viktigt och hjälper oss att fylla på med ny energi, återhämta oss och att fokusera på våra mål. 

Motivation!

Vad blir du motiverad av? Morot eller piska?

Egentligen är det något av dessa två alternativ som ligger till grund för hur vi blir motiverade att göra något. Antingen vill vi göra något för att må lite bättre (moroten). Eller så vill vi göra något för att undvika att något obehagligt inträffar (piskan).

Det är vanligare att vi automatisk undviker obehag än att vi aktivt ökar vårt välmående.

Även om det ena inte utesluter det andra. Moroten och piskan finns liksom i var sin ända av en skala, de hänger ihop.

Hur som helst kan det vara klokt att fundera på vilket sätt vi själva motiveras mest av, piska eller morot. Ju mer av moroten, desto mer har vi själva kontroll. Det blir en tydligare riktning framåt mot det vi vill, istället för att vi fokuserar på att parera och undvika otrevligheter.

Istället för att fokusera på hur dåligt jag kommer att må om jag inte motionerar är det bättre att fokusera på hur härligt det kommer att kännas därför att jag gör det.