I mitt jobb med att coacha människor och i mitt eget liv
kan jag känna igen de karakteristiska dragen för superkvinnor och supermän.
Drag som till exempel: att lägga världen på sina axlar, hjälpa andra, finnas
tillhands oavsett vad. Mycket ”fixa-fixa” och mycket ”kan-själv”, ibland på gränsen
till utbrändhet.
Vi lever i ett individuellt modernt samhälle med oerhörd
stor tro på individens kraft att vi ser det som svaghet att be andra om hjälp.
Det går knappt att tänka sig att ibland sätta sig på rumpan och ge upp för en
stund. I motsats till att slösa upp reserverna och kämpa, kämpa, kämpa kan den
stunden av ”ge-uppande” faktiskt bidra till oändligt mer energi och kraft i
slutändan. Hur kan vi göra för att våga öppna oss för varandra och be andra
människor om hjälp när det finns något som känns för stort och tungt? Det
handlar inte om att lägga över ansvaret utan att faktiskt ta ansvar för sig
själv genom att inse sina gränser och sina behov. Och hur mycket kan du bidra
till andra människor genom att be dem om stöd och på så vis släppa in dem i
ditt liv?
Dagens gästbloggare: Freja Vestman, www.frejasrhythm.blogspot.se
Freja Vestman brinner för att återknyta kontakten mellan kropp och själ
och har en längtan efter att skapa magi och mystik i livet. På ett lekfullt och
kärleksfullt sätt leder hon människor hem till sin egen kropp och visdom genom
dans, samtal och kroppsbehandlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar